INSTÄLLT!

Moderator Veronica Hejdelind och Uppsala kommun hälsar välkomna

Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, inledningstalar.  

Barnfetma, typ 2 diabetes, sämre skeletthälsa och psykisk ohälsa hos svenska barn ökar. Samtidigt blir våra städer allt mer tätbebyggda och ytorna för rekreation, lek och fysisk aktivitet minskar. De långsiktiga samhällskostnaderna för ohälsan som stillasittandet orsakar riskerar att bli enorma. Hur ser sambanden mellan den täta staden och ohälsan hos barn och unga ut? Vilka är de främsta orsakerna till stillasittandet och vilka är konsekvenserna? 

– Vi människor har inte bara en kropp som är byggd för rörelse. Fysisk aktivitet är medicinen vi glömde för att ingen tjänade pengar på den. Det är ofattbart att inte fler känner till hur viktigt det är för hjärnan att vi rör på oss. Om du inte är fysiskt aktiv fungerar inte din hjärna så bra som den skulle kunna, säger Anders Hansen.

Hansen beskriver kopplingen mellan hjärnas kapacitet och funktioner och fysisk aktivitet. När du rör på dig blir du inte bara piggare och mår bättre. Träning påverkar även koncentrationen, minnet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens. Och alla som rör på sig får de här fördelarna – barn, vuxna och äldre. I föreläsningen förmedlar Anders aktuell forskning om kopplingen mellan rörelse och inlärning, mellan fysisk och mental hälsa med särskilt fokus på barn och unga.

Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag. Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Kommer den nya lagen att påverka stadsplanering och samhällsbygget och i så fall på vilket sätt? BO Elisabeth Dahlin berättar om hur hon ser att Barnkonventionen som lag kommer att fungerar i praktiken med särskilt fokus på stadsplaneringen. 

Emelie Brunge beskriver problemen uppstår i nya stadsdelar där förebilden är den täta, stadsmässiga stenstaden. Politiskt ligger fokus på att klara bostadsförsörjningen och att maximera intäkter till staden. Det leder till en tät exploatering där ytor för människors vardagsliv som gårdar, parker och torg minimeras eller kompromissas bort i av-vägningen mot andra intressen. 

Enligt Barnkonventionen som nu är lag i Sverige, har varje barn rätt till lek, vila och fritid. I det ligger att tillgodose att barn får tillgång till en god utemiljö anpassad till sina behov. Detta kommer dock inte bli möjligt i den stad vi nu planerar för. Större förskolegårdar och mer parkmark skulle gynna barnens psykiska och fysiska utveckling. Med hjälp av konkreta, byggda, projekt visar Emelie hur barnens behov av yta och plats i stadsrummet på olika sätt kompromissas bort i den täta staden och vad det får för konsekvenser i stadsplaneringen. 

Sedan 1 januari är Barnkonventionen lag i Sverige. Hur förhåller sig stadsplanering och bostadsbyggande till barns rätt till t ex lek, fritid och vila? Hur står är ohälsan hos barn i Sverige idag och vad kostar den samhället idag och i framtiden? Har vi råd att inte bygga för aktivitet och rörelse?

Antalet barn som utvecklar övervikt och fetma i Sverige ökar dramatiskt. En hörnsten i behandlingen av dessa barn är att stärka hälsosamma levnadsmönster kring mat, fysisk aktivitet och sömn. Men att ändra levnadsmönster i en miljö som inte är särskilt stödjande är svårt och många barn lyckas inte nå de uppsatta målen. 

Bergsten menar att detta inte enbart kan ligga på individen. Samhället behöver skapa bättre förutsättningar för barn att leva mer hälsosamt.  Han har därför utvecklat verktyget "ECHO-zon".  En ECHO-zon är ett samhälle, där beslutsfattare tillsammans med andra nyckelaktörer i samhället långsiktigt arbetar med att förändra barnens miljö, både den nära hemmiljön och stadsmiljön, i en riktning så att den bidrar till att stärka hälsosamma levnadsvanor. 

Uppsala universitet arbetar med pilot ECHO-zoner, där evidens byggs för vilka förändringar som effektivt, hållbart och långsiktigt bidrar till en sund stadsmiljö ur ett hälsomässigt och även ECHOlogiskt och ECHOnomiskt perspektiv. 

Erik Stigell, konsult och forskare i hälsa och transport, delar med sig av resultat från PASTA-projektet, en internationell forskningsstudie i vilken man har undersökt sambandet mellan stadsplanering, fysisk aktivitet, hälsa och samhällsekonomi.Han ger en bild av den hälsovinst samhället kan räkna hem genom satsningar på förbättrade möjligheter för att gå och cykla i staden. 

Hur vänder vi trenden och bygger för mer rörelse och fysiskt aktivitet? Tre kommuner presenterar goda genomförda exempel på hållbara och konkreta lösningar. 

Lotta Wikegård, sakkunnig  på utemiljö, plan och bygglovsavdelningen i Uppsala,   berättar om kommunens arbete med riktlinjer för utemiljö  vid förskola och grundskola. Det är viktigt för att öka och skapa  samsyn i kommunen samt säkra plats i staden  för barn och unga. Många perspektiv och aspekter har vägts samman, vilket har varit en lärorik och utmanande process som snart är i mål. 

Barnombudet i Uppsala län, Lisa Sköld, berättar om samarbete och process kring att säkerställa barnets rättigheter i stadsplanering. Föreningen Barnombudet i Uppsala län arbetar konkret och nära kommunal och regional verksamhet och lyfter också helhetsperspektivet för samhället. Vi måste skapa förutsättningar i form av bra utemiljöer, men också skapa aktiviteter, normer och strukturer inom andra arenor för att ge barn goda livsvillkor och vanor. 

Växjö kommun har som ambition att ha god framförhållning när nya stadsdelar planeras. Genom befolkningsprognoser och samverkan mellan alla kommunala aktörer strävar de efter att ha fungerande kommunal service på plats tidigt i stadsbyggnadsprocessen. Projektledare Per Gustafsson berättar hur Växjö kommun resonerar när skola och förskola ges optimal placering och står klara redan innan bostäderna är inflyttade, trots merkostnader.

Sedan 2012 arbetar Göteborgs stad med verktyget barnkonsekvensanalys som främst tillämpas på detaljplaner, men även övrig planering. Mie kommer att berätta om möjligheter och utmaningar med att få in barnperspektivet i planering och genomförande och hur vi kan bli bättre på att komma fram hela vägen